Sankt Paulus

Paulus, en farisé som blev apostel, mötte den uppståndne Kristus på vägen till Damaskus och hörde: Saul, Saul, varför förföljer du mig? … Jag är Jesus (Apostlagärningarna 9:4–5). Därefter ställde sig Paulus frivilligt på förföljelsens andra sida. Han uthärdade fängelse, misshandel och skeppsbrott och led enligt gammal tradition martyrdöden i Rom genom halshuggning – därav svärdet i ikonen.

Efter dopet och fylld av Anden förkunnade han Jesus som Guds Son och fick apostlaämbetets sigill för hedningarna. Han skrev läromässiga och pastorala brev – Romarbrevet, Korinthierbreven, Galaterbrevet, Efesierbrevet och andra – som utgör en stor del av Nya testamentet och vägleder kyrkans liv. Paulus står som arkitekt för kyrkans mission bland folken. Han lärde att frälsningen är av nåd, tas emot genom tro och levs i goda gärningar – tro som är verksam i kärlek (Galaterbrevet 5:6). Hans vittnesbörd utrustar fortfarande kyrkan och kallar de troende till uthållighet och mission.